Söta uttryck

Lilla söta minsting. När vi hade ätit färdigt kvällsmaten ville dottern lägga sig. Förstår att hon var trött! Under tiden mannen gjorde iordning henne för sängen, så dukade jag av middagen. Minstingen frågade mig om hon fick titta när jag dukade av. Därefter satte hon sig i en av de små barnfåtöljerna intill matbordet och tittade. Efter några sekunder utbrast hon "wow, mamma! Du är jätteduktig!". Svårt att låta bli att skratta. Tror det är första gången som jag fått den typen av beröm för att jag dukar av bordet...

Förbannade förstoppning

Det var länge sedan jag skrev, men det har hänt så mycket de senaste två månaderna att jag helt enkelt inte har haft energi över. Det har varit mycket kring barnen, företaget och jag har förlorat en nära vän.

Igår kväll hade dottern förstoppning. Den värsta hitintills. Första Microlaxen fick hon direkt efter dagis vid 17-tiden. Den resulterade bara i tårar, inget mer. När assistenten kom kl 19.30 hade hon fått två Microlax, suttit på toaletten i timmar, men inget riktigt ville komma ut. Det enda som hände var att en diarre rann ur henne mer eller mindre hela tiden. Det var så fruktansvärt synd om henne. Jag försökte med magmassagen vi har lärt oss, men inte heller den hjälpte. Jag fixade så att hon kunde ligga på golvet i vardagsrummet, för vem vill ligga på en toalett i timtal? Mannen ringde sin kompis som är läkare för att fråga om vi kunde ge henne en tredje Microlax och jag ringde till en kompis som är sjuksköterska för att få råd.

Halv nio fick jag tag på sjukvårdsupplysningen. Då hade dottern fått ett tredje lavemang, utan något resultat alls egentligen. De menade att vi skulle avvakta tills nu på morgonen, ifall hon inte verkade ha ont eller hade feber. Om hon blev ledsen i natt skulle vi ringa igen och sedan åka in till akuten med henne. Jag och assistenten hjälptes åt att få in henne i duschen, för att hon skulle känna sig lite fräschare innan hon gick till sängs. Tänkte att kanske värmen skulle hjälpa henne att slappna av och att det stora skulle komma ut.

När mannen kom hem vid tiotiden hade dottern precis somnat på skötbädden, men förstoppningen var fortfarande kvar. Läkaren konsulterades igen och vi beslutade oss för att väcka henne för att få i henne en dos Lactulos, låta henne somna och sedan ge en sista omgång Microlax. Klockan tre i natt kom det äntligen.

Nu sover hon djupt. Jag hoppar över ett av mina möten nu på morgonen på jobbet, så att hon kan sova en timma längre. Hade inte varit juste att dra upp henne nu. Är helt slut själv också. Det var många tårar igår, men att inte dottern klagade mer är ett under.

Mamma, vet du vad...?

Minstingen är så himla söt. När hon vill berätta något så händer det ganska ofta att hon börjar med "mamma, vet du vad...?". Det låter så oerhört gulligt. Det är fortfarande inte helt enkelt att förstå allt hon säger, men det blir tydligare och tydligare för var dag som går. När hon ropar på mannen, så om han inte svarar på "pappa", så övergår hon till att ropa hans namn istället. Det är inte riktigt lika ofta hon använder mitt namn. Undrar om det beror på att jag oftare ropar min mans namn jämfört med hur många gånger han ropar mitt namn...?

Idag är det maskerad på dagis. Precis hela dagen är det maskerad. Även personalen skulle vara utklädda. Dottern bestämde sig för flera veckor sedan. Hon skulle vara prinsessa. Minstingen hade inga egna utklädningskläder och dotterns prinsessklänningar är väl stora till henne, så mannen var iväg och köpte världens sötaste Tingelingdräkt i hennes storlek. Hon blev verkligen riktigt, riktigt söt. En ambitiös mamma hade nog sytt något kul, men det var liksom inte något alternativ. Är inte säker på om det hade blivit billigare. Hade nog bara tagit längre tid.

I eftermiddag ska jag och mannen hålla en föreläsning. Det är första gången vi föreläser tillsammans. Har inte alls hunnit förbereda mig så mycket som jag vill. Känns lite nervöst... Inte för att stå på scen, utan för att jag inte har hunnit repetera så mycket som jag vill. Det är tur att jag i vart fall känner mig bekväm i rollen som föreläsare...

Ord som bubblar

Dagarna formligen rusar fram och jag förstår inte vart tiden tar vägen. Minstingens ordförråd har formligen exploderat de senaste veckorna och hon sätter ihop fler och fler ord. Hon säger så många söta saker, som jag redan glömt bort när jag ska återberätta för mannen. Igår sa hon något väldigt sött. Minns precis var hon stod och vad hon gjorde när hon sa de, men kan inte för mitt liv komma ihåg vad hon faktiskt sa...

Hon är så underbart mysigt kramgo, minstingen. Det är inte särskilt svårt att få en kram eller en puss av henne. Jag hoppas att mina barn aldrig slutar att älska kramar och pussar!

Dottern har börjat bli mer och mer medveten om hur hon ser ut. Hon vill gärna ha klänning på dagis och också halsband och armband. Hon som inte brytt sig speciellt mycket tidigare. Det är viktigt att det är rätt klänning och att smyckena matchar. Det börjar nog bli läge att köpa fler klänningar till henne... I lila... eller möjligtvis rött. Så fort vi har byggt vårt förråd så kan vi flytta ut dotterns byrå dit och istället fixa en öppen garderobslösning. Då kommer hon att kunna se alla sina kläder och lättare kunna välja själv. Jag tror att det är något hon kommer att gilla. Har också kommit på ett sätt att göra hennes rum lite finare. Ska bara hitta några vackra vita krokar först.

Jag och mannen sitter vid köksbordet och jobbar. Det är märkligt, men nästan varje gång vi sätter oss ner för att jobba med vårt företag, så inleder vi med att tjafsa om egentligen inget alls. Så onödigt! Sedan tar det en liten stund, så är vi helt inne i jobbet båda två. Vi är precis lika engagerade, men har två helt olika sätt att prata på. Samma sak med våra prioritetslistor. De följer också två helt olika kulturer, i vart fall känns det så. Fast nu är vi inne i någon slags flow igen. Jag hade egentligen tänkt lägga mig tidigt ikväll, men nu är klockan snart elva och det är för sent att tänka på att komma tidigt i säng... Får bli efter våra deadlines... Om det nu blir någon period utan deadlines. Det kommer liksom nya hela tiden. Fast det måste erkännas, att det är roliga deadlines - även om de tar tid.

Hemma med minstingen

Minstingen är snorig. Hur mycket snor kan det egentligen produceras i en sådan liten näsa? Den bara rinner och rinnner. Just nu sitter hon bredvid mig och dricker mängder med grönt te med mjölk.

Vet inte om hon har feber, men hon är riktigt snorig och hostig. Under hela veckan har hon dessutom varit helt ur balans, varit helt förtvivlad när jag eller mannen har lämnat henne på dagis och sedan haft raseriutbrott senare på dagen på dagis. Hon som alltid brukar vara så glad. Hon somnade sent igår och vaknade tidigt i morse. Efter att ha varit ledsen i knappt en timma, så tog jag beslutet att vara hemma med henne idag. Oavsett om hon har feber eller ej, så mår hon uppenbarligen inte alls bra. Om hon bara får en lugn dag hemma med massor av sömn mitt på dagen, så kanske hon är bra igen i morgon. Mannen har legat sjuk i feber i flera dagar. Igår var första dagen han var på jobbet, så jag är kanske extra observant just nu.

Jag har ett par grejer jag måste göra för jobbets räkning, men jag tror inte att det är mer än att jag hinner under den timma eller de två timmar minstingen sover mitt på dagen.

Malmö open

Det har gått en dryg vecka sedan senaste inlägget, men det har varit väldigt händelserika dagar. Fredag-söndag var det Malmö Open och både jag och mannen jobbade som tokar inför tävlingarna. Vårt företag var med och sponsrade ett lag. Kan konstatera att det var galet mycket att göra. Ett tag såg det ut som om allt skulle gå om intet. Jag och mannen bestämde oss för att försöka tänka att vi om några år skulle tänka tillbaka på dessa dagar och le åt den kaos vi befann oss i. Det var svårt att ta kaoset med ett leende, men jag är stolt över att vi faktiskt klarade utmaningarna. Det gick helt enkelt riktigt bra.

Idag har jag och mamma varit på företagsmingel och minglat runt med massor av spännande människor. Har bytt hur många visitkort som helst och fått massor med bra kontakter.

Minstingen är fortfarande förkyld. Hon är snorig och hostig och har varit riktigt gnällig de senaste dagarna. Både jag och mannen har kollat hennes temp vid några tillfällen, men hon har inte någon feber. Ikväll fick hon lite ipren och sedan åkte hon i säng tidigt. Tänkte att det kanske är så att hon sover dåligt pga förkylningen och då hjälper förhoppningsvis lite ipren.

Mannen har varit sjuk i influensan i flera dagar. Han fick feber i lördags mitt under tävlingarna och hade det nog rätt kämpigt.... Att det sedan blev ännu värre i början av veckan är kanske inte så konstigt. Det är först ikväll som han verkar ha kommit tillbaka till sitt gamla jag. Skönt...!

För egen del ska jag lägga mig tidigt, direkt efter att jag skapat detta inlägg. Det har varit många sena kvällar och tidiga mornar de senaste veckorna och det känns...

Systuga och trött dotter

Igår hade vi systuga här hemma. 3 symaskiner surrade på köksbordet och golvet var täckt av överdrag. Nu är alla kardborrebitarna på plats och det är dags att mäta ut var trycket ska sitta. Tidspressen har varit helt galen, men nu börjar allt falla på plats. Det blir inte riktigt som vi tänkt oss med alla delar, men så är det alltid. Det är bara att gilla läget. Å andra sidan är det inte så många som vet vad vi hade tänkt oss från början. Det kommer förhoppningsvis bli riktigt bra.

I kväll har det varit ganska lugnt. Dottern var så trött efter dagis att hon somnade i bilen hem och sedan ville hon sova vidare. Hon har sovit sedan dess... Nattassistenten väckte henne för en stund sedan för att sätta henne på toaletten, byta till nattlinne och ge henne en dinosauriedricka (näringsdryck). Det är märkligt, men det märks så tydligt på minstingen när hon får ha mig och mannen helt för sig själv. Hon är ett helt annat barn. Hon har lättare för att sysselsätta sig själv och är betydligt lugnare. Gissningsvis så är det väl att hon slipper känna någon press på sig om att tävla om vår uppmärksamhet. Det är säkert inte så lätt för henne att hantera alla gånger att dottern behöver så mycket hjälp och att vi lyfter henne så mycket.

För att belöna mig själv för att vi slitigt så mycket den senaste tiden, så ska kvällen avslutas med bastubad. Finns det något härligare än att få halvligga i bastun med en bra tidning. Det får inte vara för varmt i bastun, utan så där lagom så att man orkar ligga kvar en stund och bläddra i tidningen. Optimalt hade varit om bastun varit lite större, precis så att det gick att ligga raklång. Det gör det inte nu, men det är skönt i alla fall.