Det var länge sedan jag skrev, men det har hänt så mycket de senaste två månaderna att jag helt enkelt inte har haft energi över. Det har varit mycket kring barnen, företaget och jag har förlorat en nära vän.
Igår kväll hade dottern förstoppning. Den värsta hitintills. Första Microlaxen fick hon direkt efter dagis vid 17-tiden. Den resulterade bara i tårar, inget mer. När assistenten kom kl 19.30 hade hon fått två Microlax, suttit på toaletten i timmar, men inget riktigt ville komma ut. Det enda som hände var att en diarre rann ur henne mer eller mindre hela tiden. Det var så fruktansvärt synd om henne. Jag försökte med magmassagen vi har lärt oss, men inte heller den hjälpte. Jag fixade så att hon kunde ligga på golvet i vardagsrummet, för vem vill ligga på en toalett i timtal? Mannen ringde sin kompis som är läkare för att fråga om vi kunde ge henne en tredje Microlax och jag ringde till en kompis som är sjuksköterska för att få råd.
Halv nio fick jag tag på sjukvårdsupplysningen. Då hade dottern fått ett tredje lavemang, utan något resultat alls egentligen. De menade att vi skulle avvakta tills nu på morgonen, ifall hon inte verkade ha ont eller hade feber. Om hon blev ledsen i natt skulle vi ringa igen och sedan åka in till akuten med henne. Jag och assistenten hjälptes åt att få in henne i duschen, för att hon skulle känna sig lite fräschare innan hon gick till sängs. Tänkte att kanske värmen skulle hjälpa henne att slappna av och att det stora skulle komma ut.
När mannen kom hem vid tiotiden hade dottern precis somnat på skötbädden, men förstoppningen var fortfarande kvar. Läkaren konsulterades igen och vi beslutade oss för att väcka henne för att få i henne en dos Lactulos, låta henne somna och sedan ge en sista omgång Microlax. Klockan tre i natt kom det äntligen.
Nu sover hon djupt. Jag hoppar över ett av mina möten nu på morgonen på jobbet, så att hon kan sova en timma längre. Hade inte varit juste att dra upp henne nu. Är helt slut själv också. Det var många tårar igår, men att inte dottern klagade mer är ett under.
Mot tuffare mål!
3 år sedan
men herregud ni får inte ge henne mjölk och ni måste låta henne dricka mera. använd blöja tills hon är stor nog att inte använda blöja.
SvaraRaderani stressar henne för mycket genom att låta rutinerna styra hennes tider att gå på toaletten. hela hennes värld består av människorna bestämmer när hon ska gå till toaletten och när det väl är försent blir ni tvinade att ge henne microlax och därmed blir toaletten en ren plåga. tänk på att maten som hon äter också styr hennes tarmar. det finns olika sätt att få magens enzymer att verka för en bättre omsorgfull tarmarbete.
för mycket av knäckebröd och mjölk ost bröd gör att magen arbetar sämre då resultatet blir att bröd och knäckebröd binder vatten.
en helt vanlig kunskap ibland helt vanliga människor som inte har någon sjukdom
Stort tack för dina kommentarer, men...
SvaraRaderaFörstoppningen beror inte på om hon använder blöja eller ej. Det är samma problem oavsett. Den största bidragande orsaken är att hon sitter i rullstol. Förstoppning är ett vanligt dilemma bland rullstolsburna. Det är också anledningen till att hon får Lactulos regelbundet. En annan anledning är att hon är kraftigt försvagad, vilket gör det svårt för henne att få ut bajset. Habiliteringen har lärt ut en magmassage som ska hjälpa oss att hjälpa henne.
Vi styr inte när hon ska på toaletten, utan det gör hon själv. Vi behöver aldrig fråga, utan hon säger själv till om hon behöver - precis som vilket barn som helst.
Hon är verkligen inte bra på att dricka och därför får hon dricka det hon föredrar att dricka - som ofta är mjölk. Det är bättre att hon dricker hyfsat med mjölk än att hon inte får in sig någon vätska alls.
Vad gäller hennes kost, så styrs den till stor del av hennes dietist. Vi gör kostregistreringar en gång per halvår, då vi diskuterar vilka ämnen hon behöver få i sig mer av, hur hon enklast får det och också vad vi bör tänka på för att hennes mage ska fungera så bra som möjligt. Vi är med andra ord väl medvetna om vad hon bör eller inte bör äta och gissningsvis har vi något högre kunskap än gemene man vad gäller detta - precis som alla andra föräldrar har när deras barn har särskilda behov inom något specifikt område.
Förstoppningen i just detta fall späddes troligtvis på att dotterns läkare glömt att berätta för oss att ett par dagars uppehåll med Lactulos kan resultera i förstoppning. Inte heller Apoteket nämnde det när vi köpte medicinen och det stod inte på flaskan. Vi hade varit iväg ett par dagar och glömt flaskan hemma. Kändes fruktansvärt att vi kanske, genom ren okunskap, varit bidragande till hennes förstoppning. Jag har pratat med vårt team på habiliteringen om det inträffade, mycket för att även försäkra oss om att inte andra familjer råkar ut för samma sak.