Ord som bubblar

Dagarna formligen rusar fram och jag förstår inte vart tiden tar vägen. Minstingens ordförråd har formligen exploderat de senaste veckorna och hon sätter ihop fler och fler ord. Hon säger så många söta saker, som jag redan glömt bort när jag ska återberätta för mannen. Igår sa hon något väldigt sött. Minns precis var hon stod och vad hon gjorde när hon sa de, men kan inte för mitt liv komma ihåg vad hon faktiskt sa...

Hon är så underbart mysigt kramgo, minstingen. Det är inte särskilt svårt att få en kram eller en puss av henne. Jag hoppas att mina barn aldrig slutar att älska kramar och pussar!

Dottern har börjat bli mer och mer medveten om hur hon ser ut. Hon vill gärna ha klänning på dagis och också halsband och armband. Hon som inte brytt sig speciellt mycket tidigare. Det är viktigt att det är rätt klänning och att smyckena matchar. Det börjar nog bli läge att köpa fler klänningar till henne... I lila... eller möjligtvis rött. Så fort vi har byggt vårt förråd så kan vi flytta ut dotterns byrå dit och istället fixa en öppen garderobslösning. Då kommer hon att kunna se alla sina kläder och lättare kunna välja själv. Jag tror att det är något hon kommer att gilla. Har också kommit på ett sätt att göra hennes rum lite finare. Ska bara hitta några vackra vita krokar först.

Jag och mannen sitter vid köksbordet och jobbar. Det är märkligt, men nästan varje gång vi sätter oss ner för att jobba med vårt företag, så inleder vi med att tjafsa om egentligen inget alls. Så onödigt! Sedan tar det en liten stund, så är vi helt inne i jobbet båda två. Vi är precis lika engagerade, men har två helt olika sätt att prata på. Samma sak med våra prioritetslistor. De följer också två helt olika kulturer, i vart fall känns det så. Fast nu är vi inne i någon slags flow igen. Jag hade egentligen tänkt lägga mig tidigt ikväll, men nu är klockan snart elva och det är för sent att tänka på att komma tidigt i säng... Får bli efter våra deadlines... Om det nu blir någon period utan deadlines. Det kommer liksom nya hela tiden. Fast det måste erkännas, att det är roliga deadlines - även om de tar tid.

Hemma med minstingen

Minstingen är snorig. Hur mycket snor kan det egentligen produceras i en sådan liten näsa? Den bara rinner och rinnner. Just nu sitter hon bredvid mig och dricker mängder med grönt te med mjölk.

Vet inte om hon har feber, men hon är riktigt snorig och hostig. Under hela veckan har hon dessutom varit helt ur balans, varit helt förtvivlad när jag eller mannen har lämnat henne på dagis och sedan haft raseriutbrott senare på dagen på dagis. Hon som alltid brukar vara så glad. Hon somnade sent igår och vaknade tidigt i morse. Efter att ha varit ledsen i knappt en timma, så tog jag beslutet att vara hemma med henne idag. Oavsett om hon har feber eller ej, så mår hon uppenbarligen inte alls bra. Om hon bara får en lugn dag hemma med massor av sömn mitt på dagen, så kanske hon är bra igen i morgon. Mannen har legat sjuk i feber i flera dagar. Igår var första dagen han var på jobbet, så jag är kanske extra observant just nu.

Jag har ett par grejer jag måste göra för jobbets räkning, men jag tror inte att det är mer än att jag hinner under den timma eller de två timmar minstingen sover mitt på dagen.

Malmö open

Det har gått en dryg vecka sedan senaste inlägget, men det har varit väldigt händelserika dagar. Fredag-söndag var det Malmö Open och både jag och mannen jobbade som tokar inför tävlingarna. Vårt företag var med och sponsrade ett lag. Kan konstatera att det var galet mycket att göra. Ett tag såg det ut som om allt skulle gå om intet. Jag och mannen bestämde oss för att försöka tänka att vi om några år skulle tänka tillbaka på dessa dagar och le åt den kaos vi befann oss i. Det var svårt att ta kaoset med ett leende, men jag är stolt över att vi faktiskt klarade utmaningarna. Det gick helt enkelt riktigt bra.

Idag har jag och mamma varit på företagsmingel och minglat runt med massor av spännande människor. Har bytt hur många visitkort som helst och fått massor med bra kontakter.

Minstingen är fortfarande förkyld. Hon är snorig och hostig och har varit riktigt gnällig de senaste dagarna. Både jag och mannen har kollat hennes temp vid några tillfällen, men hon har inte någon feber. Ikväll fick hon lite ipren och sedan åkte hon i säng tidigt. Tänkte att det kanske är så att hon sover dåligt pga förkylningen och då hjälper förhoppningsvis lite ipren.

Mannen har varit sjuk i influensan i flera dagar. Han fick feber i lördags mitt under tävlingarna och hade det nog rätt kämpigt.... Att det sedan blev ännu värre i början av veckan är kanske inte så konstigt. Det är först ikväll som han verkar ha kommit tillbaka till sitt gamla jag. Skönt...!

För egen del ska jag lägga mig tidigt, direkt efter att jag skapat detta inlägg. Det har varit många sena kvällar och tidiga mornar de senaste veckorna och det känns...

Systuga och trött dotter

Igår hade vi systuga här hemma. 3 symaskiner surrade på köksbordet och golvet var täckt av överdrag. Nu är alla kardborrebitarna på plats och det är dags att mäta ut var trycket ska sitta. Tidspressen har varit helt galen, men nu börjar allt falla på plats. Det blir inte riktigt som vi tänkt oss med alla delar, men så är det alltid. Det är bara att gilla läget. Å andra sidan är det inte så många som vet vad vi hade tänkt oss från början. Det kommer förhoppningsvis bli riktigt bra.

I kväll har det varit ganska lugnt. Dottern var så trött efter dagis att hon somnade i bilen hem och sedan ville hon sova vidare. Hon har sovit sedan dess... Nattassistenten väckte henne för en stund sedan för att sätta henne på toaletten, byta till nattlinne och ge henne en dinosauriedricka (näringsdryck). Det är märkligt, men det märks så tydligt på minstingen när hon får ha mig och mannen helt för sig själv. Hon är ett helt annat barn. Hon har lättare för att sysselsätta sig själv och är betydligt lugnare. Gissningsvis så är det väl att hon slipper känna någon press på sig om att tävla om vår uppmärksamhet. Det är säkert inte så lätt för henne att hantera alla gånger att dottern behöver så mycket hjälp och att vi lyfter henne så mycket.

För att belöna mig själv för att vi slitigt så mycket den senaste tiden, så ska kvällen avslutas med bastubad. Finns det något härligare än att få halvligga i bastun med en bra tidning. Det får inte vara för varmt i bastun, utan så där lagom så att man orkar ligga kvar en stund och bläddra i tidningen. Optimalt hade varit om bastun varit lite större, precis så att det gick att ligga raklång. Det gör det inte nu, men det är skönt i alla fall.

Feber

Det är märkligt. Det räcker med lite feber för att jag ska känna mig helt ur gängorna. Det är som att få en bekräftelse på att jag faktiskt är sjuk. Antar att jag inte är ensam om att känna så. Knappt en grads förhöjning. Inte jättemycket, men jag känner mig ändå väldigt klen. Förhoppningsvis är det över i morgon. Det var nog tur att jag stannade hemma igår...

Dottern har sovit oroligt i natt också. Både jag och mannen har varit uppe ett flertal tillfällen. Till slut körde vi in hennes säng i vårt sovrum. Det gick precis. Mannen får klättra upp i sängen från sin sida och det blir inga bra lyft av dottern, eftersom det inte riktigt går att få stöd, men sängen går i vart fall in.

Funderar på om det går att flytta på någon av byråerna tillfälligt. Fram tills förrådet är byggt om några månader för då åker de ut dit. Bara för att få lite bättre plats med sängen.

Sjuk

Över en natt har förkylningen brutit ut med sin fulla kraft. När jag vaknade i morse var jag helt övertygad om att jag hade feber. Den lilla förhöjning som termometern visade kan knappast kallas för feber, men kroppen reagerar som om jag hade. Jag fryser och svettas om vartannat, näsan rinner, nysningarna varvas med hosta, jag känner mig illamående och huvudet bankar.

Dottern har sovit oroligt i natt. Jag har varit uppe 2-3 ggr och mannen vid minst lika många tillfällen. Trots att jag la mig tidigt och sov hyfsat länge, så är jag trött. Även om sömnen har blivit avbruten vid ett par tillfällen, så borde jag ha känt mig mer utvilad än vad jag gör.

Mannen är hos svärfar med barnen. Dottern skulle firas, liksom hans halvbror. Tanken var att jag också skulle följa med, men det bara gick inte. Vill heller inte riskera att smitta någon annan.

Vad tempen än visar så känner jag mig riktigt ur gängorna. Har inte tid att vara sjuk, men tänker att om jag försöker ta hand om mig själv hyfsat under helgen, så kanske det är över tills på måndag...

Jag håller tummarna riktigt hårt för att vår nattassistent är frisk på söndagkväll. Om jag sover en del idag nu när mannen är iväg med barnen, så orkar jag förhoppningsvis natten med dottern för att få sova ut natten till måndag.

Stor dag för dottern

Assistenten är fortfarande sjuk. Tror inte det blev mycket mer än fyra timmars sömn i natt. Har ont i hela kroppen och det dunkar i huvudet. Känns som influensa, men antagligen är det bara sömnbrist. Ska lägga mig tidigt ikväll. Mannen borde vara ännu tröttare. Han tog flest pass.

För dotterns del så är det en stor dag eller kanske snarare natt. En av hennes dagiskompisar ska sova över. Just nu sitter de båda och tittar på Skönheten och odjuret samtidigt som de äter popcorn och chips. De verkar båda ganska nöjda.

Sjuk assistent

Det var två väldigt trötta föräldrar som klev upp i morse. Nattassistenten är sjuk, så vi har sprungit fram och tillbaka till dotterns rum hela natten. Hon har vant sig vid att det finns någon vaken i hennes rum när hon sover, så när det inte finns någon där inne sover hon inte speciellt bra.

Jag och mannen ska möblera om i vårt sovrum, så att det går att köra in dotterns säng bredvid vår när vi ska sova och det inte finns någon assistent hemma. Idag ska vi lägga ut en annons för att se om vi kan hitta en till. Det börjar ändå bli dags att utöka antalet nätter per vecka.

Dags för dagis... och jobb för min del.