Försäkringskassan

Försäkringskassan verkar vara ett kapitel för sig. Vi har nyligen påbörjat processen att ansöka om assistanstimmar för vår dotter. En inte helt enkel grej. För att underlätta har vi gått in i avtal med ett assistansbolag som har hjälpt oss att skriva ihop en ansökan.

Sedan ansökan skickades in i början av januari har jag lärt mig massor om vad vi borde tänkt på när vi skrev ansökan och vad vi behöver tänka på inför det stundande mötet med Försäkringskassans handläggare. För er som inte vet så är processen som så att först skickar man in en ansökan, helst enligt en speciell mall, underskriven av alla och bifogat med läkarintyg - gärna flera. Därefter blir man kallad till ett möte med en handläggare på Försäkringskassan. I det mötet behöver man uppge samma sak igen som det står i ansökan, bl a hur en dag ser ut. De flesta handläggare verkar tyvärr utgå från att man som förälder ljuger om sitt barn och försöker framställa situationen som mycket värre än den faktiskt är. Jag har varit i kontakt med föräldrar som blivit ganska tråkigt bemötta och där Försäkringskassan har hävdat att friska barn i 3-års åldern ju faktiskt inte klarar något och att det ju är ett stort föräldraansvar i den åldern. Visst är det ett stort ansvar, men det måste väl ändå finnas gränser. Ett annat föräldrapar berättade att de fått frågan om hur många minuter de bar sitt barn i veckan....??? Kommentarer är väl överflödiga antar jag... För säkerhets skull så räknade jag efter hur många lyft vi har i veckan och om hon är på dagis på heltid, så innebär det att jag och mannen bär på henne ca 250 ggr. Ta det gånger 12 kg, som hon väger och det borde räknas som ett rätt bra styrketräningspass! Synd bara att det är omöjligt att lyfta henne ergonomiskt rätt, så det blir nog tyvärr mest ett slitage på ryggen.

Idag har jag roat mig med att räkna efter hur många gånger vi faktiskt springer jo-jo i huset för att hjälpa henne med saker hon tappar och därför inte kan ta upp, eller leksaker som är för hårda för att hon ska orka öppna, ta av, skruva på eller vad det nu kan vara. På 2 timmar sprang jag och hjälpte henne 17 ggr. Det borde räknas som något utökat föräldraansvar.... Jag hoppas verkligen det. Vi har satt så stort hopp på att få assistanstimmar att jag faktiskt inte riktigt vet hur vi ska överleva om vi nekas pga att hon är så liten... Det hade varit helt underbart med en assistent som kunde hjälpa till med den dagliga sjukgymnastiken (tar ca 30 minuter), underhålla de 3 timmar hon står i ståskal varje dag eller så småningom kan hjälpa till med PEP-masken när vi får hem den (ca 30 min om dagen) och allt annat som kringgärdar vår dotter. Att bara få vara förälder och få njuta av de roliga sakerna som att leka med henne, läsa sagor, hälsa på vänner till henne, gå ut och gunga...