"När jag blir stor ska jag gifta mig"

Dottern är så söt. Häromdagen så berättade hon att när hon blir stor, så ska hon gifta sig med Noah. Jag frågade vad hon skulle ha på sig "en lila klänning och blå glasskor, precis som Askungen". Gästerna skulle få Sprite att dricka och Singoalla-kakor att äta. Sedan skulle de ha 4 barn. Jag ser fram emot det! :o)

Barnen har verkligen funnit sig tillrätta snabbt i det nya huset. Minstingen njuter av de stora ytorna där hon kan springa. På trädäcket eller från ena sidan av huset till den andra. I och med att huset är U-format, så blir det i vart fall en liten bit för henne att springa, om hon nu inte väljer att ta genvägen via trädäcket, d v s. Det finns fortfarande stora högar med kartonger som väntar på att bli uppackade. Känslan av att plocka, packa upp, plocka, packa upp.... i en evighet har infunnit sig sedan länge. Det är som om det inte finns någon botten i kartongerna och när en karong väl är uppackad, så växer det fram nya överallt.

På dagarna blir det inte så mycket gjort, så kvällarna blir desto mer värdefulla för fixande. Ikväll har jag lyckats tömma 5 kartonger. Ska försöka ta en till innan jag lägger mig. Har varje kväll någon form av vision av att jag ska lägga mig tidigt, men det är bara så underbart att få vara själv på kvällen när barnen har lagt sig. Mannen har gått iväg med en kompis för att dricka öl och nu sitter jag själv i vårt vardagsrum och bara njuter av tystnaden. Det enda som hörs från huset är det svaga surrandet från diskmaskinen. Ska ut och vattna blommorna också innan det är dags att gå till sängs. Borde rensa ogräs, men det får vara till en annan dag. Det är inte det lilla ogräset, utan det är som vass, som växer tätt, tätt och rakt över alla de blommor som vi har planterat mitt i den jord och stenhög som någon gång kommer att bli trädgård.

Idag har min ena syster varit på besök. Verkligen trevligt! Det är så skönt med lite avbrott från allt pysslande, eller snarare från tanken på allt pysslande som borde göras. Känns bra också att barnen får lite mer sysselsättning. Det blir liksom inte samma sak när de är själva hemma med mannen och mig. Det är som om vuxna aldrig klarar av att stimulera lika bra som andra barn gör.