Kamp om maten

Just nu pågår en kamp i uthållighet mellan dottern och mig. Idag har hon ätit/druckit 0,5 dl näringsdryck, två skivor ost och en liten bit choklad.... Klockan är 18... Det är för lite. Känner lätt desperation. Hon sitter nu i sin barnstol vid köksbordet med en tallrik med små bitar smörgås framför sig och lite näringsdryck med chokladsmak. Favoritpåläggen. Hon har suttit där i över en timma nu. Har sagt att hon får sitta där tills hon ätit klart. Mannen och jag har kommit överens om att det räcker om hon äter hälften av smörgåsbitarna. Motsvarar kanske en halv macka. Det vet inte dottern. Hon har inte ens smakat ännu... Hon bad om lite vatten för en stund sedan och jag tror hon drack en matsked vatten eller så.

Känner mig som en tyrann..., men det känns som om det här har börjat handla om ett maktspel och jag tänker vinna. Måste vinna. Fortsätter det såhär blir det raka vägen in till akuten innan helgen är slut för tvångsmatning, d v s sondmatning genom näsan. Hade varit skönt att slippa...

Vi behöver nog sätta oss ner ikväll och prata igenom det här med knapp. Vi kan ju knappast fortsätta på detta sättet.... Har ett svagt hopp om att trenden vänder innan helgen är slut om vi sätter hårt mot hårt. Vi har bestämt oss för att inte tjata på henne eller truga, utan hon får helt enkelt bara sitta där tills hon är klar. Det har varit rätt mycket gråt... Hon är väl inte precis överlycklig. Antar att det är nu som det stora provet ställs på min förmåga att sätta gränser och vara uthållig. Tror jag är rätt bra på det när det väl gäller.