Början på kontraktur.....?

Arbetsterapeuten var på förskolan och mätte dotterns händer idag. Har fortfarande inte riktigt vant mig vid att det är arbetsterapeutens uppgift att titta på händerna. Känns som om det borde vara sjukgymnastens uppgift, men det är det inte. Hur som helst så konstaterades det att dottern har börjat bli stel i händerna. De stretchrörelser vi fått tidigare fungerar inte riktigt längre, utan de behöver ändras. Eventuellt behöver hon även sova med skenor på händerna för att det ska bli en mer långvarig stretchning. Suck... Ser inte alls fram emot några skenor på händerna nattetid. Tänker på hur jobbigt det var med sovskenorna hon hade tidigare.

Svårt att låta bli att reflektera över stretchningen vi gör där hemma. Har vi varit tillräckligt duktiga....? Borde vi gjort mer...? Just nu är det jättesvårt att få henne att acceptera sjukgymnastiken. Hon gråter och skriker att det gör ont bara hon inser att det är stretchning på gång. Tror inte att det egentligen gör så ont, utan det är mer att hon inte vill. Hon insisterar också på att det bara är hennes extraresurs på förskolan som får utföra stretchningen. Hur gör man då??? Det är ju jättebra att hon tycker om sin extraresurs, men det räcker inte att förskolan kör stretchningen, utan det behöver göras hemma också.