torsdag 4 juni 2009

Försäkringskassan

Försäkringskassan har precis varit här på hembesök. Hade försökt ladda med massor av argument och tänkt igenom vår situation. Var ändå ganska nervös och spänd inför mötet. Hade hoppats att juristen som driver ärendet skulle vara med. Hon kunde inte och istället blev det en tjej från assistansbolaget. En tjej som aldrig träffat dottern och som jag aldrig tidigare pratat med. Hon ringde mig på mobiltelefonen 45 min innan mötet skulle börja för att bara berätta att hon var på väg. Frågade vad hon ansåg att hennes roll skulle vara under mötet och hon såg sig själv mest som en representant från assistansbolaget. Hon visade sig heller inte bidra speciellt mycket under mötet.

Mötet inleddes med att handläggaren konstaterade att juristen som skrivit och skickat in ansökan hade räknat fel på flera ställen. Hon ansåg även att den ansökan vi skickat in från början och den kompletterande ansökan som inkom några månader senare bitvis var motstridiga. Juste början på ett möte... Själva mötet i sig handlade annars mest om minutrar hit och minutrar dit. Hur lång tid i minuter tar det oss att ta på och ta av fotskenorna? Hur många minuter tar det att spänna fast dottern i ståskalet? Hur många minuter tar det att tvätta av henne på morgonen? Hur lång tid sitter hon på pottan - i minuter räknat? Att svara 5-15 minuter var inte riktigt ok, utan handläggaren ville ha en exakt siffra. Vet att hon satt och fiskade efter exakt antal minutrar i grundläggande behov och det kändes lite stressande att inte kunna den exakta definitionen och därmed hur jag skulle argumentera. Hade hoppats på mer stöd från assistansbolaget. Nu kändes det mer som att sitta helt själv med en handläggare som i detalj hade granskat vår ansökan och bitvis ifrågasatte den, men på ett mer sofistikerat sätt än att fråga rätt ut.

Supertrött. Svårt att förklara hur mycket energi varje sådant här möte tar, även om timmars utfrågning väl talar för sig själv. Helt slut. Fest på jobbet ikväll. Funderar allvarligt på att skippa, men samtidigt är det nog precis vad jag behöver. Att komma bort från allt och tänka på annat, även om det innebär att jag kommer vara helt slut i morgon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar