Pappa, kan du lära mig då...?

Dottern verkar tänka mycket på att hon inte kan gå... Idag när vi satt och åt mat så tittar hon på min man "pappa, kan du lära mig att gå?". Jag ser hur illa min man tar vid sig när han svarar "nej, det kan jag inte". Farmor som sitter vid bordet tystnar. Hon vet nog inte riktigt vad hon ska säga. Dottern börjar gråta förtvivlat. Eftersom det är jag som sitter närmast henne så flyttar jag mig tätt intill henne och ger henne en stor kram och låter henne gråta ut. Önskar att jag kunde säga att jag ska lösa det åt henne, men det kan jag inte. När hon har lugnat sig så försöker jag trösta henne genom att berätta att vi ska lära henne att köra elrullstol liktigt fort och att inte ens pappa kan köra en elrulle. Det låter så himla tafatt, men jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Hon accepterar i vart fall mitt svar och kramar mig hårt tillbaka.