Möte igen på barnhab. Stress till jobbet. Var på plats kl 10. Svårt få ihop tiden, framför allt eftersom det inte alltid ses med blida ögon om man arbetar hemmifrån... Livet hade varit bra mycket enklare om jag hade kunnat arbeta igen den förlorade tiden på kvällen när barnen har lagt sig. Istället panikstressar jag till jobbet och sitter kvar så länge det bara går. Allt för att få ihop så många timmar som möjligt. Känns märkligt att vara stressad över att jag inte får ihop antalet timmar. Jag är inte ett dugg stressad över att jag inte skulle hinna leverera i tid...
Det som borde räknas är vad jag presterar och levererar, men så är det inte. Känns konstigt. Det viktiga borde vara ATT jag gör vad jag ska, inte VAR jag gör det. Att åka tillbaka in till jobbet sent på kvällen känns liksom inte riktigt aktuellt.
Ont i ryggen... :o( Måste börja träna... Nästa vecka ska jag ta upp boxningen. Det blir liksom inte av med träning här hemma.
Mot tuffare mål!
3 år sedan
Går inte din arbetsgivare med på att du går ner i tid? Verkar jobbigt att hinna med en heltid. /K
SvaraRaderaProblemet är väl det att jag vill arbeta heltid... (måste ha fått en felaktig gen som gillar att jobba...). Om jag går ner i tid, så förväntas jag hämta dottern tidigare på dagis och då har jag bara ännu mer att göra här hemma. Dagis avlastar otroligt mycket med stretchning, ståskal etc. Hämtar jag dottern tidigare så hinner de inte göra allt, utan jag behöver göra det hemma istället. Dottern trivs så bra på dagis att hon nog gärna stannat kvar i vart fall en timma till, så jag behöver inte ha dåligt samvete för att hon är där 8h per dag. Skönt!
SvaraRaderaAtt få jobba är också ett sätt att få koppla bort vardagen som väntar här hemma. Kommer säkert kännas annorlunda den dagen när vi får assistans här hemma.
Så länge min man är föräldraledig så finns heller inte riktigt utrymmet, rent ekonomiskt, att gå ner i tid. Fast visst är det knepigt att få vardagen att gå ihop.