Punktering....

Mannen är i Stockholm och jag är själv hemma. Planen var att njuta av ensamheten. Fixa lite och sedan mest ta det lugnt. Ena systern var här och käkade kvällsmat med sin dotter. Samtidigt som de åkte hem, så skulle jag bara snabbt till affären och köpa blöjor. Kollade med nattassistenten om det var okej att jag bara snabbt åkte iväg för att handla. Minstingen sov djupt sedan länge.

Snabbt till affären, in och köpa blöjor, välling och halstabletter till mig. (Hostar så att det känns som om lungorna ska komma ut genom munnen, men tack och lov har de ännu så länge stannat på plats.) När jag står i regnet vid bilen så hör jag ett tydligt pysande. Jepp, det kommer från däcket och ser det inte ut som om det är lite sumpigt...? Behöver jag skriva mer? Det tog inte lång stund för det däcket att bli helt tomt på luft.

Det är här jag skulle vilja skriva den där långa fula svordomsramsan...

Ringer till mannen. Vad gör jag? Det är knappast så att man bogserar vår bil. 2,6 ton är en del... Han kollar snabbt upp telefonnumret till en bärgningsfirma. Tjejen jag pratar med är riktigt serviceminded och skriver att jag sitter i bilen - man blir tydligen prioriterad då. Det kan ta upp till en timma. Det är bara att sätta sig ner och vänta.

Efter en stund kommer en stor lastbil med en hjälpsam kille. Han kollar däcket och konstaterar att jag har haft en riktig otur. Det sitter en ganska stor sten fastnaglad i däcket. Den har lyckats göra ett ganska stort hål och när han pumpar upp däcket så pyser det ordentligt. Inte en chans i världen att det går att köra bilen ens en kortare sträcka med tillfälligt uppumpat däck. Inte annat att göra än att pumpa det så mycket det går och sedan köra upp bilen på lastbilen. Han frågar om jag vill att han kör upp bilen på lastbilen - något han gärna får. Han ser nöjd ut och konstaterar att det är en fin bil vi har. Vid det här laget fryser jag så mycket att jag hackar tänder. Att vara riktigt hostig och sedan bli ganska kall är troligtvis inte en bra kombination.

Under tiden jag väntade på bärgningsbilen, så har mannen kollat upp närmsta däckfirma, så jag och bilen blir körda dit. Nu ska bara rullstol, bilbarnstol, blöjor och välling tas hem också... Lyckas titta tillräckligt snällt på killen som beslutar sig för att köra mig hela vägen hem. Är väldigt tacksam. Det var kallt och regnit ute... Jag erbjuder mig att hoppa av strax innan vi är hemma vid vårt hus, för att han ska slippa krångla runt på vår gata, men han menar att om han nu ändå har kört så långt, så kan han väl lika gärna köra hela vägen hem till mig. Han är ändå van vid att köra runt på trånga och krångliga gator.

Väl hemma är det bara att hämta den andra bilnyckeln, köra ut SAAB:en till den stora bilen och hämta prylarna. Nu står bilen där ute med två fastspända bilbarnstolar, parkeringskortet instoppat och redo för en färd till dagis i morgon.

Jag hoppas att det inte blir halka i morgon. Litar inte riktigt på bromsarna. Varningslampan för att ABS-funktionen inte fungerar har lyst ett tag och det gör att det börjar kännas lätt obehagligt att köra bilen. Måste få in den på verkstad också...