Början till kontraktur...?

Dottern verkar inte kunna sträcka ut högra armen ordentligt. Upptäckte det när jag gjorde de dagliga stretchövningarna med henne nu ikväll. Undrar om det är början till en kontraktur...? Försökte leka fram övningen för att se om hon kunde sträcka ut ordentligt. Bad henne se hur långt ut åt sidorna hon nådde när hon låg på rygg. Ena armen var helt sträckt, men den andra ville inte bli helt sträckt i armbågen. Försökte hjälpa henne lite försiktigt, men det kändes som om armen var sträckt så långt det gick.

Ska inte ta ut någon sorg i förskott. Det kanske inte alls är någon permanent stelhet... Hon kanske bara tillfälligt var stel eller så ville hon inte sträcka ut (fast det är nog inte så troligt...). Känns lite tungt...

Minstingen är dålig i magen, så det har varit en riktig bajs-dag idag. Åkte hem tidigare från jobbet för att hjälpa mannen som skulle iväg och träna med dottern. Kändes inte riktigt läge att ta med minstingen. Annars brukar hon normalt få hänga med.

Tänk, snart börjar minstingen på dagis! Om en månad! Tiden har gått så väldigt fort! Det är så roligt att se när hon kryper och går. Hon har t o m börjat att försöka springa. Går sådär. Tre snabba steg räcker för att hon ska tappa balansen och trilla. Fast hon är riktigt duktig på att gå nu! Det är bara ibland när det kommer trösklar och annat trams ivägen för henne, som hon trillar.

Minstingen har lagt till sig ovanan att lägga sig ner på mage på golvet och gråta när det inte blir som hon vill. Trodde inte det skulle komma så tidigt. Känns nytt och ännu så länge inte alls speciellt jobbigt, utan bara väldigt gulligt. Dottern har aldrig klarat av att lyfta huvudet i magläge, så minstingens utveckling känns stort. Även om hon säkert är hur normal som helst, så känns det jättestort att få följa hennes utveckling. Är lite avundsjuk på mannen som är föräldraledig och har varit det sedan i maj. Jag vill också vara hemma och busa med minstingen.