Måste lära mig att dra ner på ambitionen, att lära mig att leva efter "good enough". Försöka lära mig att prioritera det som är viktigast och bara strunta i det andra. Går sådär...
Läste en artikel om att det som får män att må dåligt (ur stressynpunkt) är om det är stressigt på jobbet, medan kvinnor stressas av höga krav på jobbet, på att ha det perfekta hemmet, en meningsfull fritid och såklart att ta hand om familjen. Givetvis finns det undantag, men generellt sett så ser det tydligen enligt forskning ut på detta sättet. Även om det tar emot att säga, så känner jag igen mig i en del av det... Vill ju så gärna... och så väldigt mycket...
En kollega sa till mig att hon tyckte att jag förvisso kanske borde lära mig att dra ner på ambitionsnivån ibland, men att jag samtidigt var så väldigt klarsynt, att jag hade en sådan insikt. Fast vad hjälper det att ha världens bästa självinsikt om man ändå inte klarar av att leva efter den? Att bara konstatera att det är ju ett (i längden) destruktivt förhållningssätt, hjälper knappast. Det svåra är att ta steget från insikt till förändring. Den dag jag lyckas lösa den gåtan - och dessutom klarar av att leva efter insikten - då ska jag skriva en bok. Tror man skulle kunna bli hyfsat rik på kuppen, för jag misstänker att jag inte är ensam om att ställa höga, kanske ibland orimliga, krav på mig själv.
Mot tuffare mål!
3 år sedan
Ville bara säga att jag verkligen känner igen mig i det du skriver. När du skrivit din bok lovar jag at läsa den =)
SvaraRaderaTack för senast förresten, kul att du kom med i vår grupp. / Helena Kihlberg
Hej!
SvaraRaderaHar inte läst boken, men Elizabeth Gummesson har skrivit en bok med just den titeln, good enough. Vet att hon sommarpratat också, tror det var i somras, men jag har lyssnat på så många på sr.se så jag kanske missminner mig. Kram T