Pratade med dottern....

Hur kan dagarna försvinna så fort??? Tänker varje dag att jag ska in och skriva, men plötsligt är klockan på tok för mycket och sängen får högre prioritet. Borde varit i säng för flera timmar sedan och ändå är jag inte klar... Hade tänkt göra mer, men inser mina begränsningar och kommer lägga mig direkt när jag har skrivit klart.

I måndags pratade jag med dottern om hennes funktionsnedsättning. Började med att säga till henne att hon ju hade frågat mannen lite tidigare om varför hon inte kan gå. Berättade för henne om bebisen som växer i magen och om att alla som föds blir olika. Vissa får blont hår och andra mörkt, vissa behöver glasögon som pappa, vissa kan gå som minstingen, medan andra inte kan. Dottern kan ju inte gå, men hon är väldigt duktig på att köra rullstol och det är inte minstingen så bra på. Jag pratade lite runt det hela lite för att hon skulle förstå att alla är olika, men ändå lika bra. Sedan tittade jag på henne och frågade om hon förstod. "Okej, mamma" svarade dottern. Därefter var det bra med den saken. Efter det så har hon inte tagit upp saken alls. Återstår att se om hon tyckte att det var en okej förklaring eller om det kommer fler frågor om några dagar (eller några veckor för den delen).

I kväll har jag varit på HLR (hjärt-, lungräddning). Nu kan jag allt om hur man får igång både hjärta och andning - samt hur man gör om någon får stopp i luftvägarna. På måndag är det del två som handlar om barn. Kvällens utbildning var en grundutbildning med fokus på vuxna. Har bett assistansbolaget att erbjuda samma utbildning för dotterns assistenter. Tror det hade varit bra även för dem att ha koll - framför allt hur man gör när det handlar om ett barn.

I morgon är det dags för slutbesiktningen av huset...! Ska bli väldigt spännande...!