Habiliteringsmöte och hostig dotter

Huvudvärken höll i sig. När jag vaknade i morse gjorde det fortfarande ont. Låg utslagen på sängen i halvlek, men lyckades ta mig samman och fixa i ordning barnen för dagis. Två migräntabletter och tre timmar senare var jag nästan som vanligt igen. Ytterligare tre timmar senare var huvudvärken borta. Då hade jag haft ont i ett dygn. Verkligen inte alls kul. Är oerhört tacksam för att det händer så sällan och jag lider med dem som har betydligt värre och mer frekventa migränanfall!

Direkt efter lämningen på dagis var det dags för möte på habiliteringen med teamet som arbetar med dottern. Ett riktigt bra möte. Nästan alla var där och vi lyckades reda ut massor av saker. Dessa möten är verkligen värdefulla! Det är så tacksamt att det är så många specialister på plats samtidigt. Ibland är det inte helt enkelt att veta vem man ska kontakta. Jag är glad att vi ännu så länge har behållit den gamla habiliteringen, trots att vi flyttat. Det blir en del körande, men det är inte så farligt långt och jag trivs så bra med teamet runt dottern. Det underlättar mycket att känna sig trygg med den personalen.

Vi har tryckt på mycket att en urolog ska kopplas in och äntligen verkar det som om ansvarig har fått tummarna loss och skickat in en remiss. Vi hade hoppats att vi skulle fått tid för ett år sedan, men bättre sent än aldrig antar jag... Ambitionen är att få dottern torr innan hon börjar skolan nästa år och även om det kan tyckas lång tid till nästa år, så går tiden fort och det är mycket som ska fixas innan dess. Tid ska bokas, dottern ska läggas in, ev uppföljning på resultaten osv för att slutligen kunna börja träna henne till våren. Jag hoppas verkligen att hon kan bli torr...

Dottern är riktigt hostig för närvarande. Har tryckt på habiliteringen att informera barnakuten här där vi bor för att de ska ha information om dottern ifall vi behöver åka in. Just nu kör vi hostmaskin, inhalator (Ventolin) och hostmedicin. Har även instruerat nattassistenterna att se till så att hon inte sover på rygg och att de hjälper till att vända henne ett par extra gånger under natten - även om hon inte själv ber om det. Är riktigt tacksam för den nya sängen vi fått som hjälpmedel. Att lätt kunna höja huvuddelen så att hon kommer högre och därmed kan andas lättare, är guld värt just nu. Är alltid orolig för att hon ska utveckla lunginflammation när hon är så hostig, men det känns tryggt att veta att någon finns hos henne hela tiden.