Släktkalas

Idag har det varit släktkalas för minstingen. Tänk att hon redan är två år! Det är märkligt hur fort tiden går. I år körde vi med lunch och sedan fika. Traditionen i min släkt är att träffas på eftermiddag/kväll, men det kändes inte riktigt juste mot minstingen att inte kunna vara med på hela kalaset. Hon lägger sig vid sju, så det hade blivit ett kort kalas för hennes del. På så sätt var det bättre med lunchträff - även om det blev ganska stressigt... Det blev liksom inte bättre av att jag var med minstingen på dans i morse... Svårt att bortprioritera hennes enda aktivitet i veckan för att vi ska ha gäster.

Att minstingen lyckades hålla sig vaken under hela kalaset är ett under. Faktum är att hon höll sig vaken nästan ända till den vanliga tiden för att lägga sig. Sedan somnade hon riktigt snabbt.

Nu sitter jag i soffan och har ganska ont i fötterna av allt springande under dagen. Båda barnen sover, så det är tyst och skönt i huset. Bara tv:n maler ut sitt budskap. Funderar på om jag ska sätta igång och fixa en massa saker eller bara skjuta på det till morgondagen... Har hunnit köra en maskin tvätt, tagit hand om den torra tvätten och burit ut en massa skräp till bilen. Tänkte köra till tippen i morgon, så fort den öppnat.