Mycket jobb och förskolemöten

Jobbade sent idag. Det var så skönt att få sitta helt själv på jobbet. Det blev ganska sent, men å andra sidan så känner jag mig ganska säker på att jag i gengäld kan sluta lite tidigare som planerat på fredag. Dessutom kan jag alltid ta ut den inarbetade tiden som ledig tid.

Konstigt när det kan kännas som egentid att få vara kvar länge på jobbet. Det är nog delvis känslan av att vara duktig som ger en kick. För visst är man väl lite duktig om man sitter sent på jobbet....? Egentligen borde det bara vara prestation som räknas, inte antalet nerlagda timmar. Krasst sett så är jag ju duktigare om jag klarar av allt på kortare tid. Fast det syns ju så mycket bättre med timmar. Hjärnan är helt enkelt märkligt konstruerad ibland, eller snarare den delen som berättar när jag är duktig.

Deadlinen på torsdag närmar sig med stormsteg, men jag vet att jag kommer att bli klar i tid. Om inte något oförutsett inträffar, så kommer jag kanske t o m vara klar redan på onsdag. Hade i så fall varit väldigt skönt. Då har jag en hel dag på torsdag att komma ikapp allt annat som har halkat efter.

I morgon är det dags för möte på habiliteringen igen och sedan blir det möte på dagis på kvällen. Återigen ska jag ställa mig upp och berätta om dottern. Pedagogerna på dagis tyckte att jag kanske borde nämna hur det fungerar om något annat barn vill att dottern ska komma och hälsa på. De har antagligen rätt i att det kan vara en fundering hos andra föräldrar. Har bara inte alls tänkt på det själv. Det känns så självklart att någon alltid följer med dottern och är där hos henne. Antingen en assistent, jag eller mannen. Det ansvaret skulle vi aldrig lägga på någon annan förälder. Fast det kan ju så klart inte de veta.