Blev inspirerad av en artikel i tidningen häromdagen. Artikeln handlade om svårigheten att hitta balansen i livet när man är småbarnsförälder och behovet av egentid. En pappa berättade att han ibland gick och lade sig samtidigt som barnen vid 20-tiden, för att kunna gå upp kl 4 på morgonen och då få egentid. Det kan låta helt galet för den som är morgontrött, men för mig som vaknar ganska snabbt på morgonen lät det som en lockande tanke. 4 är väl tidigt även för mig, men själva idén är inte så dum.
I morse vaknade jag tidigt - 04.30. Helt omöjligt att somna om. 15 min senare vaknade minstingen. Bara att traska upp. När jag nått dörren till sovrummet tystnade hon - och nu när kl är snart 6 sover hon fortfarande. Valde att ändå gå upp och har nu haft drygt en timma egentid. Det är sällan jag hinner fixa iordning mig själv, läsa tidningen, skriva på bloggen, plocka i köket, lägga fram kläder till barnen, fixa välling... innan något av barnen har vaknat. Känner mig oväntat avslappnad.
Antar att en orsak också är att jag kraschade i sängen strax efter kl 20 igår... Även om jag inte somnade förrän strax efter 21, så kunde jag ändå vila. Hade t o m ork att läsa några sidor i min bok innan jag somnade, vilket är en sällsynt företeelse.
Mot tuffare mål!
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar