Förskolor

Denna veckan har jag och mannen varit och besökt två förskolor. Första stället hade vi blivit rekommenderade av vänner. Säkert en bra pedagogik, men det var en trång lokal som knappast lämpar sig för ett barn i rullstol. Blev inte alls speciellt imponerad - inte ens som alternativ för minstingen. Utegården lämnade också mycket att önska.

Andra förskolan däremot var perfekt! De hade redan idag ett barn med gåstol, så det var pedagoger vana vid barn med särskilda behov. Det var en ganska stor förskola med 4 avdelningar. Barnen tilläts att röra sig mellan avdelningarna och det var ljust och luftigt. Redan idag har 3 barn extra resurs pga att de har särskilda behov. Till hösten slutar ett av dessa barn, så resursen blir "ledig". Vet inte om det är argument nog för att dottern och minstingen ska få börja där... Ytterligare ett plus är att förskolan ligger ganska nära det nya huset. Inte gångavstånd, men väl på väg in mot jobbet för mig och mannen.

Nu har vi två förskolor som vi tror skulle passa båda barnen. Den andra förskolan är specialanpassad för att ta emot barn med olika funktionsnedsättningar, men har blandade avdelningar. 4 av 12 barn har en funktionsnedsättning på deras avdelningar. Till hösten ska de tydligen starta upp 4 nya avdelningar, som enkom riktar sig till barn utan funktionsnedsättning, så det borde finnas möjlighet att få in båda barnen där. Dottern är anmäld till en specialkö, som hanteras via habiliteringen.

Efter mycket velande fram och tillbaka har vi bestämt oss för att vi vill att barnen går på samma förskola. De behöver inte gå på samma avdelning, men i vart fall på samma förskola. Om det finns andra barn med rullstol så hade det varit ett plus, både för att dottern ska få någon att identifiera sig med, men också för minstingen. Gissningsvis kommer minstingen, under en period av sitt liv, att skämmas för att hennes syster har rullstol. Hon kommer nog alltid att älska henne, men samtidigt tycka att det är jobbigt inför t ex kompisar att ha ett syskon som behöver så mycket hjälp. Om hon då får möta andra barn i rullstol, andra som har samma hjälpbehov som dottern, så underlättar det förhoppningsvis.