Mötet på habiliteringen

Mötet på habiliteringen gick bra. Dottern har en sned hållning, men det är inte skelettet som är snett. Troligtvis beror det på att hon hänger något över sin joystick när hon kör elrullen och när hon står i sitt skal på dagis (hon har en elektrifierad ståställning så att hon kan köra runt). De ska troligtvis byta så att joysticken sitter på vänster sida på antingen rullen eller ståställningen.

Tydligen skulle ja haft med mig handskenorna. Har inget som helst minne av att någon har bett mig ta med dem... Inte heller mannen kunde komma ihåg att någon skulle ha bett honom... Får åka in med dem vid annat tillfälle.

Handskenorna fungerar inte alls. Dottern vägrar ha på sig dem. Tanken är att hon ska alternera på nätterna - första natten höger, sedan vänster osv. Fungerar inte. Hon vägrar ha dem på sig. Första omgången skenor var superlätta. Då lyckades hon pilla ut fingrarna. Andra omgången fick hon välja färg. Skenorna är något tyngre, men hon har själv till viss del fått bestämma hur de ska se ut. Fungerar inte heller. Vi måste hitta en lösning för hon har redan börjat tappa lite av sin rörlighet i fingrarna och det lär knappast bli bättre.

Positivt var i vart fall att ryggen som tidigare varit lite sned, nu var bättre. Troligtvis beror det på att hon står längre stunder i sitt ståskal. Det är förskolans förtjänst i kombination med hjälpmedelscentralen som gick med på att elektrifiera hennes ställning för ståskalet. Vet en till familj som fått igenom det, men i övrigt tror jag att vi är ganska ensamma i Sverige med att ha fått den typen av specialanpassning. Det är bara att konstatera att det är stor skillnad på var man bor och vilka personer man möter inom vården.

Tog även steget idag och pratade med min chef om att gå ner mer i tid - till 80%. Har inte satt något datum, eftersom det inte är lönt förrän vi gått igenom min arbetssituation och tittat på om det är något mer vi kan ta bort. Min plan är att testköra under ett par månader och se hur det fungerar.