tisdag 9 februari 2010

Fixare sökes!

Förbannade hosta! Fast denna gången är det min egen hosta. Den vill inte ge med sig. Har svårt att sova på nätterna pga hostattackerna. Trött från början. Inte blir det bättre av att sova kasst pga hostan. Högst irriterande!

Tack och lov så har inte dottern fått samma hosta. Skönt! Hon har förvisso en lätt teaterhosta varje morgon vid frukostbordet. Hon har en förkärlek för sin hostmedicin och tycker ofta att hon behöver lite medicin. Baksidan med hostmedicin som smakar gott... Det i kombination med att hon dricker för lite samt äter för lite frukt, har gjort att vi har börjat benämna juice som en sorts hostmedicin som är väldigt bra att ta när man har hosta. Kontentan är att nästan varje morgon som hon får frågan om vad hon vill dricka, så hostar hon lätt och säger "jag har lite hosta, så jag behöver nog juice". I jämförelse med "bubbelvattnet" som hon ständigt drack tidigare, så är juice hur bra som helst! Både vätska och vitaminer. Att hon sedan bara dricker 0,5 dl är en annan sak, men många bäckar små!

Idag hade vi uppföljningsmöte på förskolan. Allt verkar fungera bra. Lite problem med kommunikationen mellan förskolan och oss som föräldrar, men på det stora hela fungerar det bra. Däremot har det fungerat mindre bra med plogningen nu när det är och har varit så mycket snö. Igår höll jag på att tappa dottern när jag balanserade fram till bildörren. Vi står alltid på handikapp-p, för att det sällan finns tillräckligt med plats på de vanliga parkeringsplatserna. Behöver kunna öppna bildörren helt för att orka lyfta in dottern, framför allt nu när det är vinter och hon har mycket kläder på sig. Av någon anledning hade kommunen inte noterat att det var en handikapp-p och istället sett parkeringsplatsen som ett perfekt ställe att lasta av all snö på... En bra bit in på parkeringsplatsen var det därför ett glashalt parti av hårt packad snö i en ganska taskig vinkel som liknade en mindre bergskedja. Ringde till kommunen i förmiddags för att "felanmäla" samt be dem skotta ända fram till grindarna. Att ta sig fram i rullstol när det är snö är inte någon lätt eller rolig uppgift. Glömde fråga mannen om mitt samtal hjälpte.

I morgon är det dags för NMO (neuromuskulär rond) och på torsdag nästa möte med specialistläkare. Tur att vi är två som delar på bördan...! Har börjat fundera allvarligt på att gå ner ännu mer i tid på jobbet. Just nu känns det som om jag förvisso har gått ner lite i tid, men att i realiteten så har jag lika mycket att göra, men bara lite mindre tid att utföra arbetsuppgifterna på - och såklart mindre utbetald lön... Svårt att veta... Vill inte gå ner mer i tid om det bara innebär att jag har samma mängd arbetsuppgifter, men bara ännu mindre tid att utföra det på. Möjligheten att få arbeta hemifrån är så väldigt begränsad. Det är praktiskt full möjligt, men inte uppskattat på jobbet.

På torsdag när jag ska med dottern till läkare har jag tagit semester - vilket i realiteten innebär ett par timmar innan det är dags att hämta dottern på förskolan och åka till habiliteringen. Har miljoner administrativa uppgifter att fixa här hemma, grejer kring assistansen som kräver telefonkontakt med assistansfirman, ringa runt till förskolor dit vi ska flytta, kontakta banken ang vårt huslån, ännu en ansökan om bostadsanpassningsbidrag, skicka in yttrande till Länsrätten ang första ansökan om bostadsanpassningsbidrag, ringa runt till läkare för att jaga ett läkarintyg till dottern... Listan kan göras hur lång som helst. På kvällarna är jag för trött att ta tag i det och tiden blir väldigt begränsad efter att barnen har somnat och innan det är dags för mig själv att krypa ner i sängen. Vill ha en kock - som både planerar, handlar och lagar mat, en städerska och en kurator som kan fixa allt det administrativa kring dottern. Sedan skulle jag ju förståss vilja bli rik också... Är det att ha för höga krav på livet??

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar