måndag 14 september 2009

Äntligen kom den!

En fördel att ringa sjukvårdsupplysningen kl 03.45 är att det inte är någon kö. Sedan finns det inga fler fördelar. Minns inte hur många gånger jag varit uppe hos dottern i natt. Tappade räkningen, men någonstans mellan 7-8 ggr är nog rimligt. Då turades jag och mannen ändå om att gå upp, så min man har gått upp lika många gånger. Stackars dottern. Vid fyra lyckades hon äntligen klämma ut den stora sak som legat och tryckt i hennes tarmar och som hon kämpat med att försöka få ut i 12 timmar med hjälp av två omgångar laxermedel... Hon var ändå vid hyfsat gott mod när hon satt på toalettstolen och kämpade, trots att hon borde varit dödstrött. Efter toalettbesöket hade hon svårt att komma till ro och ropade en gång var tionde minut. Gav snabbt upp och la henne i vår säng för att slippa gå upp när hon ville ligga på "andra sidan". Hon sover tungt nu. Borde gått upp för länge sedan för att hinna i tid till dagis, men det får nog bli att komma senare idag för hennes del.

Jag och mannen gick i natt igenom hur vi ska hantera dotterns förstoppningar framöver. Måste bli bättre på att ge henne Movicol flera gånger i veckan, alltid se till att vi har laxermedel hemma och i skötväskan och säkerställa att dagis ser till att hon får tillräckligt med tid på toaletten. De har sedan kort tid tillbaka börjat anteckna varje dag om det kommit något stort. Tänk att dotterns bajsande skulle bli en så stol del i vårt liv... Trevligare samtalsämnen finns ju...

Gick upp kl 6 med minstingen och lät mannen sova vidare bredvid dottern. Det känns som om jag håller på att gå sönder av trötthet, men det är trots allt bättre att en av oss får sova än att vi båda är trötta och griniga. Håller på att få minstingen att somna om du efter sin välling. Så fort hon sover ska jag åka iväg till jobbet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar