Dåligt bemötande

Vi ska bygga nytt hus och förra hösten var jag därför på möte med de som ansvarar för hanteringen av bostadsanpassningsbidrag i den nya kommunen. Tanken med mötet var att jag ville visa våra förslag på ritningar och få förslag på vad vi ska tänka på vad gäller handikappanpassningen. Vi har fått massor med stöd av dotterns nuvarande arbetsterapeut, men tänkte att de som handlägger dessa ärenden borde sett massor med smarta ritningar.

Mötet gick väl sådär... De hade inga konkreta tips alls, utan tyckte bara att det verkade som om vi tänkt på allt. Däremot lyckades de kläcka ur sig en del grodor... Med på mötet var från kommunens sida en arbetsterapeut och en kommuningenjör. Tack och lov hade jag stöd i form av dotterns arbetsterapeut som också var med! Fick höra saker som "...men det förstår du väl själv att inte hela huset kan vara tillgängligt för din dotter". Vi bygger nytt..., så nej, det kan jag inte förstå. "Varför ska tvättmaskinen och torktumlaren stå intill varandra? Det tar bara onödigt med plats. Barn hjälper ändå inte till med tvätten." Ingenjören hävdade att han minsann viste hur barn var, han hade två lite äldre barn.

Jag blev också ifrågasatt varför vi vill ha skjutdörrar i hela huset - en vag förhoppning att dottern ska kunna öppna dem. I vart fall om dörrbladen är superlätta och sedan är tanken att ha ett långt handtag som går vertikalt längs med dörrbladet. Innebär att dörröppningen måste vara en meter och inte 90cm som är den vanliga dörröppningen vid handikappanpassning. Det tyckte de också var helt onödigt, för barn som är i den åldern öppnar ändå inte dörrar själv. För det första stämmer det inte och för det andra hade vi tänkt bo kvar lite längre än något år... Toaletten blev också ifrågasatt - för dottern kommer ju ändå inte att vara där själv enligt dem och därigenom behöver den heller inte vara fullt ut anpassad för henne.

Köket var nästa mål för deras kränkande behandling. Jag förstår om vi inte kan få igenom höj och sänkbara skåp i köket. Dottern är trots allt inte mer än 3,5 år. Däremot funderade vi på en höj och sänkbar del av bänken för att hon ska kunna hjälpa till. Vi ville också veta om det är så att vi borde tänka på något särskilt när vi planerar köket för att det ska vara enklare att anpassa det senare. Kommuningenjören tycker det är totalt onödigt, eftersom barn ändå inte hjälper till i köket. Därefter vänder sig arbetsterapeuten till mig och säger "Jag tycker att du ska tänka på hur DU vill ha ditt kök. Ansökan om anpassning av köket gör du vid ett senare tillfälle och då får ni säkert göra om köket ändå." Hm... Bra hantering av skattepengar...? Eller inte!

Jag sa inte så mycket under det mötet. Kände mig i lätt chocktillstånd och var i ärlighetens namn rätt ledsen över deras agerande. I somras fick jag veta att politikerna i kommunen beslutat (för flera år sedan) att FN:s barnkonvention ska ligga till grund för alla beslut som tas där barn är involverade.

Häromdagen lämnade jag vår ansökan för bostadsanpassningsbidrag. Häftade fast kopior på det politiska beslut som kommunfullmäktige tagit rörandes barnkonventionen. Passade även på att berätta att jag hade känt mig mycket kränkt under vårt möte i höstas och påtalade även att jag bifogat beslutet om barnkonventionen.

Arbetsterapeuten som tog emot ansökan hanterade väl inte situationen på bästa sätt... Hon kunde inte riktigt förstå att jag känt mig kränkt. Hon sa att det var bra att jag sagt till (kroppsspråket gav dock ett annat svar). Hon menade vidare att handlingarna om barnkonventionen inte gällde dem... (jag föreslog henne att de isåfall kanske skulle ta kontakt med politikerna och be om dispens från att behöva följa dokumentet - som är tvingande för alla tjänstemän inom den kommunen....!). Hon menade att de följde lagen och att jag kunde ta upp dokumenten om barnkonventionen i Länsrätten. Häpp! Att Sverige har skrivit under konventionen och förbundit sig att följa den var nog inte något som hon kände till... Att dotterns arbetsterapeut också känt sig lätt chockad över deras agerande och nu kanske inte talar så väl om just denna kommunen (hon kommer från en annan kommun), bekom henne inte eftersom "vi arbetar ändå inte mot den kommunen".

Känns verkligen som om vi kommer få en bra hantering av vår ansökan... Funderar på om jag borde ta kontakt med chefen för det var verkligen inte ett acceptabelt agerande på vårt första möte och heller inte när jag påtalade bristerna. Antar att jag inte är den enda som fått detta "trevliga" bemötande.