En lugn lördag

Dagen har försvunnit i en enda stor jäspning. Minstingen vaknade redan kl 4... Jäsp... En blöja så tung att den höll på att trilla av. Bara att traska ner och byta - samt ge henne välling. Inte en chans att hon skulle acceptera att komma upp utan att få välling. Det är tur att hon accepterar att bli lagd efteråt! Hade nästan somnat när dottern ropade. Vatten och "andra sidan".

Vaknade strax efter sju och bestämde mig för att gå upp, för att få lite egentid innan barnen vaknade. Blev inte så mycket egentid, men i vart fall ett par minuter. Barnen lyckades vakna precis samtidigt, så vi tillbringade en liten stund alla tre i dotterns sovrum till båda barnens stora glädje.

Har känt mig låg och orkeslös hela dagen. Lyckades ta mig själv i kragen och gå en kort promenad med minstingen mitt på dagen för att få lite solljus på oss båda i ett försök att bli lite piggare.

Verkar som om det löser sig med barnvakt för minstingens del när dottern ligger inlagd. Min ena syster beslutade idag att vi inte skulle tänka på det, utan att hon skulle se till så att
det löser sig. Tror det blir pappa de första dagarna och sedan tar min syster hand om henne den sista natten. Känns underbart med någon som bara agerar och tar beslut åt oss när allt annat är så rörigt och tungt.