onsdag 17 mars 2010

Sjuka barn och försäkringskassan

Precis hemkommen från styrelsemöte. Hade förberett mig på en sen kväll, så det var verkligen välkommet att vi inte höll på i mer än 1,5 timme.

Är helt slut. Minstingen skrek oupphörligt i 1,5 timme i natt. Gallskrek... Om jag lyfte upp henne så lugnade hon sig efter en stund, men så fort hon blev lagd i sängen igen så skrek hon. Mannen tog merparten, så tog jag vällingen kl 5. Fattar inte att hon ändå vaknar kl 5 för att dricka välling när hon har varit vaken så länge under natten. Hon var tack och lov feberfri både igår under dagen och i morse när hon vaknade, så hon kunde vara på dagis idag.

Pappa lovade redan igårkväll att han skulle komma hit och passa barnen, så att vi inte behövde vara hemma, men det hade inte känts juste att lämna honom ensam med båda barnen. Jag såg till att vara på jobbet riktigt tidigt för att kunna sluta tidigt, utifall att minstingen behövde stanna hemma en dag till. På så sätt skulle inte pappa behöva vara själv med barnen så länge.

Dottern har också lyckats hålla sig feberfri idag, men eftersom hon hade lite feber igår, så var det nog bra att hon höll sig hemma idag. Tror hon hade en bra dag med sin morfar. Det verkade i vart fall så.

Pratade med vårt nya assistansbolag idag och de har lyckats få igenom att jag och mannen kan skriva upp assistanstimmar för tiden vi är på sjukhuset i nästa vecka. Känns som ett stort erkännande att det faktiskt ligger utanför föräldraransvaret att inte bara vara vaken och hjälpa till dagtid, utan att även sitta vaken en hel natt och vaka över dottern. Nu kan vi istället ta tjänstledigt utan lön från våra ordinarie jobb och slipper kladda med att ta semester eller försöka ta ut vård av sjukt barn båda två för samma tidsperiod och kombinera det med assistans för inskrivnings- och utskrivningsdagarna.

Liksom så mycket annat så är det samtidigt ett på sitt sätt jobbigt besked. Det ska mycket till för att få igenom att få ha assistans på sjukhuset. Att få jobba som assistent på sjukhuset åt dottern är också en påminnelse om hennes sjukdom. Om hur allvarlig den faktiskt är. Den typen av påminnelser är inte alltid så roliga att få.

Mår lätt illa. Tror att det är sömnbristen. Ska verkligen anstränga mig för att försöka prioritera en timmas sömn i morgon innan barnen kommer hem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar