torsdag 29 april 2010

Ny förskola

Att flytta är verkligen inte det enklaste alla gånger. Det är miljoner beslut som ska tas och massor med saker att tänka på. Att mitt i all röra bygga ett hus gör inte saker och ting enklare. Förskola har varit en av de saker som tyngt mina axlar.


Först hade vi satt barnen i kö för en specialförskola. Förskolan är som vilken förskola som helst, med det undantaget att den är specialanpassad även för barn med särskilda behov. På två av avdelningarna tar de emot 12 barn, varav max 3 (eller 4...?) får ha någon form av funktionsnedsättning. Utöver att de har en fantastisk utemiljö, så kändes det lockande med en förskola där dottern kunde träffa andra barn i samma situation.


Jag och mannen var och besökte förskolan för ett år sedan. Det fanns verkligen inte något att klaga på utemiljön, men inne var det ganska så slitet. Jag frågade om möjligheten för dottern att sova ute, eftersom jag inte gärna ser att hon sover i samma rum som andra barn. Pedagogerna menade att det inte gick, först med hänvisning till att det var osäkert att ha ett barn själv ute på gården eftersom de inte hade koll om det kom någon obehörig och sedan till att de inte hade tillräckligt med personal. Det visade sig att det fanns ett atrium där hon verkligen hade kunnat vara trygg. Dottern trillar inte ur vagnen, utan hon ligger där tills hon blir hämtad och jag erbjöd att skaffa baby-watcher ifall det kunde underlätta, men det gick ändå inte. De kändes inte speciellt flexibla. Hörde från en mamma att hon varit väldigt nöjd med förskolan och bestämde mig ändå för att sätta dottern på kö där.


För några veckor sedan fick jag höra en helt annan bild av förskolan av några föräldrar. De har också barn med funktionsnedsättning och de avrådde bestämt från förskolan. De menade att de upplevde att de funktionsnedsatta barnen fanns där för att de friska barnen skulle få umgås med "sådana". Dessutom var det väldigt svårt att få igenom olika hjälpmedel, eftersom förskolan då tvingades ta från de pengar de annars skulle använda till pedagogiska saker.


Vid ett möte på habiliteringen som ligger bredvid förskolan så ställde jag frågan hur det egentligen är med förskolan. Jag berättade vad jag hade hört och bad om deras åsikt. Kvinnan jag pratade med skruvade lite på sig och sa sedan att "jag kan inte säga att det är en dålig förskola, men ni kommer nog uppleva den som en försämring jämfört med det ni har idag". Hon menade att vi verkar ha barnen på en helt fantastisk förskola - och det har vi!


Ringde snabbt till handläggaren i stadsdelen dit vi ska flytta. Plötsligt fanns det inte alls någon större chans för barnen att komma in på den förskola som vi ställt dem i kö till. Jag hade ringt runt till massor med förskolor i stadsdelen och sedan hade vi valt ut ett par att titta på. Merparten hade trappor som inte fungerar för dottern, men en skulle fungera perfekt och det var den vi ville ha in dottern på. Nu ställde jag frågan om det gick att ändra så att denna förskola blev förstahandsalternativ. Vi hade redan från början berättat att chanserna inte var så stora att få in dottern på den specialanpassade förskolan, men att vi ändå satt den som förstahandsalternativ för båda barnen. Nu krävdes det plötsligt en specifik ansökan med motivering varför just vi skulle gå före och också intyg från habiliteringen. Av 30 platser som skulle fördelas, fanns bara två kvar. (Ibland har man ändå tur. De kunde ju vara utdelade allihopa!). 20 minuter efter vårt samtal hade handläggaren en ansökan via mail från mig. Pust! Därefter tog jag kontakt med specialpedagogen på habiliteringen, som också är vår kontaktperson, och bad henne ringa handläggaren för att förklara vår situation och försöka få dem att besluta att vi får förtur. I går kom beskedet. Båda barnen har fått plats! Det kändes verkligen som en stor sten som togs bort från bröstet. Framför allt med tanke på att handläggaren vid något tillfälle sagt att dottern ju alltid kunde gå på småbarnsavdelningen, eftersom den i regel är på bottenplan. Nej, hon ska inte gå på en småbarnsavdelning! Hon är över 4 år och behöver stimulansen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar